Blundar bort en del intetsägande dagar. Försöker lista ut hur det kommer sig att det faktiskt är sommar och lov. Känns som att jag alltid har levt såhär. I ett virrvarr av döda dagar och konserter. Men jag har bara levt såhär sedan mars, med ett uppehåll i maj. 


När jag tänker på maj 2011 så känns allt så mysigt. Jag kommer inte ihåg vad jag gjorde, men jag bara levde ett vanligt vardagligt liv. Jag saknar det livet. Och det känns nästan lite jobbigt att jag gör det. Är jag en naturligt tråkig människa? Fast behöver vardagen vara tråkig? Jag vet inte. 

Det brukar bli såhär för mig i mitten av juli ungefär. Och det är mer påtagligt nu när jag missat skolan ganska mycket i vår också. Jag glömmer bort vad jag gör.