Sitter och gräver ner mig i musik som jag brukade gräva ner mig själv i förr ungefär exakt ett år sedan. Det är mys. Det är vår.
Drömmer om ett par nya gröna converse. Känner på mig att det inte är någon större idé. Men det är i alla fall värt en liten tanke. Precis som när man går runt och försöker smälta bort all snö mentalt. Fast nu har all snö smält bort, men ni fattar?

Väntar också på Köpenhamn, om en vecka alltså. Är samtidigt inte alls så pepp på Köpenhamn. Är inte pepp på att det kanske blossat upp ett bråk i Arkleden. Ark är det enda jag har där jag kan slappna av. Där jag slipper sådant. Men nu verkar det inte vara som att jag kan lita på det längre. Jag vill ju kunna det. Vi vill kunna det, eller hur?