Rehabilitering.

En intetsägande dag ute på landet kan göra underverk efter en intetsägande festivaldag som bara gav med sig svullna armbågar och blåmärken på ryggen. En dag som dessutom var fylld av intetsägande fulla ungdomar och alldeles för mycket solglasögon. 

Nu vill jag vara glad. Jag tänker inte satsa på bra plats på Where the action is. Men jag ska dit ändå. Kanske stå längre bort, överleva. Har resten av sommarens konserter på mig. Jag behöver slappna av. Stress och prestationsångest är bara onödigt, jag behöver bara lära mig att inse det. Hur nu det ska gå till?

Innerst inne känner jag mig bara väldigt liten och rädd. Speciellt inför konserter. Hör jag verkligen hemma där? Jag vill ju göra det. Men det känns bara inte så.

Upptäckte att det var sommar idag.

vart var du på festival ? :)

falun ??

Någon gång skulle jag vilja gå på Ark-konsert och ställa mig längst bak och bara fuldansa till alla låtarna. Hoppa upp och ner är kul, men jag tror fan att fuldansa skulle kunna vara snäppet roligare. Tänk bara, att springa omkring och skutta och låta kroppen bestämma helt själv, att den inte har något bestämt utrymme pga att det är massa folk omkring. Det skulle jag vilja göra någon gång. Men inte så kul att göra själv.

Hursomhelst, hoppas du mår bättre nu. Blev jätteorolig för dig och Ellie igår när jag fick höra av Cilla att ni blivit överlyfta :c Jävla skit att folk ska vara så fulla hela tiden, blir så himla lack när det förstör för oss andra som faktiskt vill lyssna på musiken. Sköt om dig vännen, du hör helt klart hemma på konserter, oroa dig inte <3

svar: Ja, det vill jag absolut! Låta kroppen bestämma på riktigt liksom. Sista sommaren att testa det också ju.

Jag med, vilka konserter ska du på? :)

Ditt användbara namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (hemlig.)

Har du också en blogg?: