Gör läxor. Bär ved. Går. Duschar. Är en höstlantis, som förut. Har knappt hälsat på hundarna idag och jag var inte bra på att hålla i ved. Det gick sakta, även när ösregnet kom. Armarna håller inte för tillfället/för halvåret. Kollar på er på twitter och kollar på sista låten på BDs sista konsert. Den berör inte lika mycket som den gjorde i januari. Men skriken i slutet, när Henrik springer av scenen, de känns. Kommer de springa av scenen, de med, på fredag? Kommer de stanna, inte vilja kliva av? Och vad kommer jag göra?

Tänker i alla fall inte lägga upp klippet här. Vet att ni inte vill.

Har nått det där eftertänksamma stadiet i ojvadkuljagharhaftihelgen-perioden. De där dagarna där man mest gjort fel och där man mest har varit fel. Det kan ta ett tag. Sedan kommer något citat och man blir varm inombords igen.

Men Kristian Anttila är bra och Paul Weller passar bra. Lite smålustigt att jag efter en tids överlyssning av just den låten får veta att det är Martin som spelar gitarr på den. Så det kan gå. 


Fick förövrigt veta för några dagar sedan att jag efter sisådär ett år kommit in på den där gitarrkursen i Eksjö. Känner mig för gammal. (Ganska häftigt egentligen, "för gammal", inte ofta man känner så.) Men jag ska försöka, självklart. Köpte en egen gitarr för ett år sedan. Kommer ihåg hur peppad jag var. Men sen blev det avskedsturné och då fanns det inte så mycket mer än andras gitarrer. Men jag ska försöka, åter igen. Prestationsångesten kom igång. Den får ta och dö nu i vilket fall.