Har varit orolig över att Köpenhamn skulle bli jobbigt. Sista konserten på ett tag. Men jag var lycklig. Otroligt lycklig. Det var oundvikligt. Jepsons lilla blink och Martins flin, när de tog om sista delen i TWK och att Lasse bara var extremt härlig och någorlunda nykter.

Köandet var roligt. Dels för att vi var i Danmark, det kändes väldigt surrealistiskt, också för att köande är roligt i största allmänhet. Jag vet inte ens vad vi gjorde, har bara en massa bildbevis på att vi i alla fall gjorde saker. 

Läskig bild. 


Vakterna var stenhårda på att skälla ut oss alla på danska om att kameror verkligen var förbjudna. Men vi fick till en bild. Seriöst. EN.



Efter konserten satt vi ett gäng på marken och sjöng Arklåtar. Någon Martin-relaterad snubbe filmade oss och likaså några danskar. Det slutade med att killen som filmade oss ville att vi skulle sjunga för Martin osv. men vi blev inte speciellt pepp på det. 

Jepson kallade oss för kanongänget och kallade vår sångsession för powerpointmöte. Oklart varför.
Jag blev i alla fall glad.
Kommer aldrig längre kunna höra ordet "powerpoint" utan att bli lite fnissig inombords.